Solen skiner.

Idag är en bättre dag. Va väldigt trött imorse, men gick en promenad med hundarna sen åkte jag till praktiken. Och kom hem för en liten stund sen. 

När det gäller rättegången så känns allting så otroligt skönt, allt är över nu! Jag är glad över att polisen tog det på allvar, det kom väl in mer och mer anmälningar. Min första polisanmälan jag gjorde blev nerlagd ganska snabbt, sen återuptogs den. 👍🏻

Nu ska jag ta och vika lite tvätt sen chilla i solen. 


Starka är vi tillsammans. 

I denna skiten har jag ändå funnit en nära vän. + en till, men vi umgås inte så ofta. Men jag är glad att vi har varandra. ❤️

Klart.

Va nervös i onödan, tror jag var på toaletten sisådär 7 gånger innan jag gick hemifrån. 

När jag väl sitter och väntar i Tingsrätten så är det en person innan mig som går in. Klockan tickar och jag blir allt mer nervös. Hjärtat slog i tusen och jag ville typ dö. 

Klockan blir 13:40 och jag skulle in för 10 minuter sen. Ännu nervösare blir jag. Sen ropar dom upp mitt namn och jag får gå in i Sal 11. 

Domaren säger att hon erkänt samtliga brott & att jag slipper bli hörd. Alltså den lättnaden, allting bara släppte. Och jag blev så glad! Stod där i 1 minut bara. Jippi!

Sätter mig bredvid Miah som också blivit utsatt, men då blir det en kort paus på 15 minuter. Klockan 15 skulle en annan tjej höras men hon slapp för allt va erkänt & klart. Vi satt kvar och lyssnade på vad för straff hon ska få. Det fattades nåt papper, då det var tänkt att rättegången skulle fortsätta imorgon också. Så domen kommer på onsdag. 

Jag mår bra, det känns bra. Sån jävla lättnad. 

Nu är skiten verkligen över! Nu kan man bara blicka framåt och aldrig behöva tänka på detta igen.

Efter 4:a år får vi äntligen vinna!

Rättegång.

I torsdags fick jag ett samtal från en kvinna, hon sa att jag var kallad till rättegång på måndag. 

Samtidigt som jag blev så nervös kände jag även en lättnad. I 4 år har du vunnit över mig/oss, nu jävlar är det min/vår tur att vinna över dig! 

Nu är helgen förbi och idag är det måndag, än känns det ingenting speciellt. Inte ännu iallafall.. men det kommer nog senare idag. 

Detta är min 2:a rättegång på mina 27 år. Och jag kan inte säga annat än att jag hatar det. 

Eller första gången gjorde jag det, vittna för en vän. Rättegången blev ett år efter händelsen. Hur ska man komma ihåg allt? 

Idag är det 4 år sen, och det är samma med minnet där. Klart man inte kommer ihåg allt. Men detta handlar om mig, och jag vet hur allt skedde och vad det handlar om. 

Håll tummarna för mig/oss idag.